Välj en sida

Nyheter

Nyhetsbrev

3 december 2019

Elektronisk korrespondens och anställdas privatliv, en huvudvärk för arbetsgivare!

Om en dom avkunnad av Kassationsdomstolens socialkammare den 23 oktober 2019 (besvär nr 17-28.448) Denna rättspraxis belyser svårigheten för domare att hitta en rättvis balans mellan arbetstagarens rättigheter och arbetsgivarens legitima intressen. A anställd hade utbytt med en arbetshögskola med hjälp av hans snabbmeddelanden om element som rör en chefs privatliv men genom att använda hans professionella dator. Hon avskedades för grovt tjänstefel. För att motivera sitt beslut hänvisade arbetsgivaren till att kommentarerna inte hade åtföljts av orden ”personligt” och att de därför antogs vara av yrkesmässig karaktär. Hovrätten förklarade att meddelandena från snabbmeddelanden inte var olagliga och bedömde därför uppsägningen som orättvis och ålade den att betala den uppsagda medarbetaren olika belopp. Däremot ansåg rättegångsdomarna att det faktum att ha sökt efter meddelanden av privat karaktär utgjorde ett intrång i privatlivet i den mening som avses i artikel 8 i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna som föreskriver att "varje person har rätt att respekt för sitt privatliv och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.” Domarna preciserade att det faktum att i dessa meddelanden ha hittat delar av den anställdes privatliv, vilket gjorde det möjligt att häva beviset enligt vilket dessa meddelanden var av professionell karaktär. Dessa meddelanden blev, genom de element de innehöll, meddelanden av en karaktär privat skyddad av rätten till respekt av arbetstagarens privatliv på arbetsplatsen och brevsekretessen. Det framkom med andra ord en presumtion om de nämnda meddelandenas privata karaktär, vilket gav dem ett större skydd. Arbetsgivaren vidhöll i överklagande till Kassationsrätten att meddelandena från denna anställd var av professionell karaktär i den mån de inte åtföljdes av orden "personligt".
På så sätt bekräftade kammarrätten hovrättens ståndpunkt genom att bedöma att meddelanden som kom från en personlig elektronisk brevlåda skild från de professionella meddelanden som arbetstagaren hade för sin verksamhets behov omfattades av brevsekretessen. Domen bekräftar EU-domstolens ståndpunkt i Barbulescu-domen som avkunnats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR, gr. ch., 5 september 2017, nr. 61496/08, Bărbulescu mot Rumänien: JurisData No. 2017- 016884). Denna dom ger ett ännu bättre skydd för anställdas korrespondens. Frågan om att skydda anställdas korrespondens förblir då en rejäl huvudvärk för arbetsgivare som inte längre vet hur de ska positionera sig i förhållande till vad de har rätt eller inte rätt att läsa. Om vi tar exemplet med meddelanden på Facebook kan vi undra om inte fluktuationen i domares beslut, vars bedömning görs från fall till fall, beroende på varje situation, försätter arbetsgivaren i en viss rättsosäkerhet. I detta ämne specificerade kassationsdomstolen, i en dom av den 12 september 2018 (Cass. Soc. 12 september 2018, n°16-11.690), att kommentarerna sänds på ett stängt Facebook-konto, tillgängligt för ett begränsat antal av personer, gällde ett samtal av privat karaktär, och drog slutsatsen att deras publicering inte utgjorde grovt tjänstefel. Den privata karaktären hos de konversationer som utbyttes på ett stängt Facebook-konto hade redan bekräftats av Kassationsdomstolen i en dom av den 20 december 2017. Domarna hade dragit slutsatsen att det faktum för arbetsgivaren att komma åt dessa inlägg via en annans mobiltelefon anställd ”utförde ett oproportionerligt och orättvist angrepp på dennes privatliv” (Cass. Soc. 20 september 2017, nr 16-19.609). Det förefaller som om rättspraxis uppenbarligen talar för skyddet av korrespondens. Arbetsgivaren ska därför vara försiktig om han vill använda ett privat meddelande från sin anställd även när det skickas från hans professionella dator, med påföljd att åläggas att betala olika belopp för en oskälig uppsägning. Även om arbetsgivaren måste förlita sig på objektiva och konkreta fakta för att säga upp en anställd, anses inte alla bevis vara lagliga. DE Skåp Cécile ZAKINE stödjer arbetsgivare i frågor som rör personalkorrespondens.
_ Återgå ➝
Följ mig även på:
Vefa fastighetsrättsjurist
4.9/5 - (1180 röster)